Jag fullkomligt älskar att läsa godnattsaga, småprata och sedan sjunga mina barn till sömns. Jag föredrar att göra detta med ett barn i taget. Nackdelen med det är att det blir en lång stund i mörka rum och jag har svårt att hålla mig vaken, men fördelarna vinner ändå! De kvällar, då både jag och min man är hemma brukar vi ta varsitt "litet" barn. Det är så mysigt att läsa, prata igenom dagen och sedan få dem att somna i lugn och ro. Det är så fridfullt! Så mycket annat blir så oviktigt just då. Oftast är det också då jag verkligen får höra vad som hänt under dagen och om det är något speciellt de behöver ventilera är det just då, precis innan de ska somna som det kommer fram. Inte när jag frågar på vägen hem från skolan eller vid middagsbordet, utan under själva läggningen. Ibland blir det så mycket prat att vi får bestämma oss för "one last question or comment" för just den här kvällen.
Ikväll ville inte sonen somna. Jag undrade såklart varför. Jo, mamma, om jag somnar nu så måste jag vänta ett helt år innan det blir den här dagen igen. 365 dagar mamma!
Dagens tanke:
Uppskattar du också läggningsproceduren (med eller utan barn) lika mycket som jag gör?
Den här artikeln är en del av 50 dagars utmaningen, där jag utmanar mig själv att skriva en artikel om dagen i 50 dagar! Artiklarna kan handla om vad som helst, vara korta eller långa, men jag får inte missa en enda dag!