Det verkar ha blivit en kvällsvana att skriva. Jag hade ju tänkt att det inte skulle bli så...
Idag tänkte jag spinna vidare på mysiga stunder och hur viktiga dessa är. Med 3 barn i familjen är det svårt att få tid att bara vara med ett barn i taget, men vi försöker få till det så ofta som möjligt. Ikväll valde sonen bort en aktivitet för att han bara ville sätta sig på bryggan och dingla med benen. Jag tyckte det lät jättehärligt och vi gick ner till bryggan. Insåg att vi inte varit där tillsammans sedan den snabbt förbipasserande badsäsongen.
När vi satt där, blev det återigen en mysig pratstund. Det är som att använda en annan del av hjärnan, den delen som bara är. Först var det bara skönt att sitta ner och titta på vattnet, men efter en liten stund lägger vi båda märke till de små fiskarna som leker och hoppar precis nedanför våra ben. De hoppar även omkring längre ut i Mälaren och det glänser liksom till i vattnet på olika ställen. Att detaljstudera dessa små fiskar var så mysigt och så avslappnande. Att bara stanna upp och stänga av en stund. Så kan en meditation se ut! Det handlar inte bara om att sitta med sträckt rygg på en yogamatta och försöka fokusera på andningen. Det handlar om något mycket större. Det handlar om en connection med något som är så mycket större än en själv.
Dagens tanke:
Hur gör du och vad händer inom dig när du stänger av vardagssnurret en stund?
Den här artikeln är en del av 50 dagars utmaningen, där jag utmanar mig själv att skriva en artikel om dagen i 50 dagar! Artiklarna kan handla om vad som helst, vara korta eller långa, men jag får inte missa en enda dag!