Jag har tidigare valt att inte skriva om detta ämne, men eftersom jag finner det så centralt och viktigt har jag bestämt mig för att försöka sätta ord på vad mental smärta kan innebära.
Smärta, oavsett fysisk eller mental, känns och upplevs på olika sätt. Det är oftast svårt att beskriva smärta med ord. Jag skulle vilja beskriva smärta som en effekt av ett trauma. Det är känslor som oftast gör ont i själen på grund av något specifikt som hänt och/eller påverkat dig. Det kan vara att mista någon man älskar, ett övergrepp, längre tid av outhärdlig stress, att ha ont fysiskt eller något annat trauma. Gemensamt för alla trauman är att trauma inte bara kan förfölja sinnet, det kan också påverka nervsystemet. Vårt nervsystem lär sig att hålla fast vid trauma som en överlevnadsmekanism. Det är därför vi ofta känner oss oroliga och på vakt när vi förutser en annan traumatisk händelse (Levine, 2010), vilket leder till försvagande symtom inkluderade i det som vi kallar posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
Kroppen överproducerar dessutom kortisol om nervsystemet håller fast vid ett trauma för länge, vilket äventyrar immunförsvaret, enligt Dr. Gabor Maté. Med tiden kan detta göra kroppen sårbar för autoimmuna sjukdomar och virusinfektioner genom att äventyra immunförsvaret. Studier som visar sambandet mellan trauma, fibromyalgi och migrän är faktiskt obestridliga (Springer et al., 2003).
Samtalsterapi fungerar ofta, men inte alltid. Detta beror på att området i hjärnan, vilket är ansvarigt för talproduktion - ofta stängs av när traumat återkallas (van der Kolk, 2014). Dessutom, enligt Dr. Peter Levine, kan verbala former av terapi till och med vara återtraumatiserande när det centrala nervsystemet fortfarande är i "kamp/flykt/frys" och ännu inte helt har bearbetat den eller de traumatiska händelserna.
Så hur kan vi läka trauman när det inte räcker med att prata?
Enligt många experter är nyckeln till läkning att återknyta kontakten med kroppen. Det är därför många rörelse- och kroppscentrerade terapier dyker upp som mer effektiva metoder, såsom Somatic Experiencing, konstterapi, traumafokuserad yoga och Qigong.
Detta är ett område som jag själv är berörd av, oerhört intresserad av och studerar just nu. Jag ville bara ge er en liten introduktion i ämnet, och utmana mig själv att sätta ord på vad som händer i kropp och själ när man genomgått ett trauma, som är/har varit svårt att bearbeta eller som man gömt/tryckt undan. Jag vill vara tydlig med att alla trauman inte leder till PTSD, men jag vill ge en förklaring till vad det är som händer om ett trauma inte går att bearbeta traditionellt. Det finns hopp och det finns effektiva verktyg. Jag kommer djupdyka mer inom detta område så småningom.